Birgitta & Mikaela du Rietz

Fastigheten Stora Gåsemora ägs av mor och dotter du Rietz. Driften av gården sköts av Stora Gåsemora Gård AB som ägs av Birgitta. I familjen ingår också sonen Eric som för närvarande jobbar som barchef på restaurangkoncernen Pinchos i Göteborg och dottern Ida som studerar på gymnasiet i Visby.

Birgitta kom till gården första gången 1976 och har sedan dess varit med om utvecklingen från mjölkgård till besöksnäring. Med rötterna i jordbruket sköter hon med säker hand om gården och förvaltar det stora kulturarv som finns här. Som gäst känner man sig alltid vänligt och personligt bemött av Birgitta, gårdens husfru.
Specialitet: Flytta saker med sin trogna baklastare.

Mikaela är Birgittas äldsta dotter och den nittonde generationen på Gåsemora gård. Hon håller i företagets administration och utveckling. Genom att utbilda sig och arbeta i Stockholm och Göteborg inom service och besöksnäringen har hon skaffat kunskaper och erfarenheter viktiga för den egna verksamheten.
Specialitet: Gå barfota

Hanna & Kristoffer Dagerås

Hanna är liksom Mikaela Fåröflicka. De har varit skolkamrater under hela sin uppväxt, liksom de bådas farmödrar som också delade klassrum i Fårös västra skola under sin tid. Hanna har utbildat sig till och arbetat som kock i Göteborg. Tillsammans med maken Kristoffer har hon numera bildat familj och lever bor och arbetar på sin hem-ö. Hanna har ett stort intresse för måltiden och gott gehör för matens smak, doft, textur och presentation.
Specialitet: Filéa sik.

Kristoffer kommer ifrån Härryda utanför Göteborg. Han utbildade sig tidigt till bagare och konditor och har sedan dess arbetat i yrket, bl. a. vid Riksgränsen och hela 11 säsonger på Fårös eget Sylvis döttrar. Kristoffer har ett stort intresse för historia och samhälle, särskilt miljö- och genus-frågor. Han är en mycket medveten konsument och noga när det gäller val av leverantörer och inköp av varor till verksamheten.
Specialitet: Tillverkning av glass, sorbet och parfait.

Historien om Stora Gåsemora gård

Gården hette förr Stora Gasmora men ändrades med tiden till Stora Gåsemora. Gas kommer från gås och mor från sankmark. Då som nu rastade många gäss på Gåsemoras marker. Sedan några år tillbaka har adressen ändras tillbaka till Stora Gasmora.

Gårdens historia kan följas från början av 1600-talet. Då var det ett hemman. Efter det har gården delats upp i två parter. Dessa har senare delats i mindre delar. Mark har köpts till och sålts vid olika tidpunkter. Det betyder att omfattningen av gårdens marker har förändrats många gånger men bostadshusen, som nu finns vid Stora Gåsemora har alltid funnits på de platser de finns nu. Det hus som nu kallas för 1800-talshuset har byggts där det tidigare fanns ett hus som var byggt ca 1680. 1700-talshuset byggdes förmodligen på slutet 1740-talet efter analys av putsen på huset.
1900-talshuset byggdes 1979 men här låg innan ett ännu större gult trähus. Det sägs har byggts på tre veckor av Mikael Ekström som var ägare av gården i förlovningspresent till Sandy Bourgström som var fyrvaktmästarens dotter från Gotska Sandön.
Bulhuset byggdes i början av 2000-talet men här låg innan ”röda ladan” som från början var ett häststall som sedan blev ett virkesförråd.
Den ”nya” konferensanläggningen började byggas 2003 på grund av att den gamla anläggningen brann ned. Den hade några rum för uthyrning, en stor lokal för fester och en matsal men inget restaurangkök. Från början har det varit ett sädmagasin som hade flyttats från Skär, där förvarades förr säd ifrån alla bönder på Fårö för att man sedan skulle kunna hämta om det blev ett nödår. Det har också varit ett vagnslider bredvid magasinet som revs och där byggdes istället en verkstad och tillsammans med magasinet blev detta den gamla anläggningen.
Enligt gamla anteckningar från Mikael Ekström (även kallad Fårökungen) började han köpa in virke m.m. för att bygga ladugården 1900 och det sista köptes in 1907 därför tror vi att ladugården stod klar 1907. Förmodligen har det även innan stått en gammal ladugård på samma plats där ladugården står idag.

Den första kända ägaren till gården var Staffan Gassemor. Att Staffan ägde hela gården framgår av mantalslängderna för 1614 och 1634. Han var med 1603 då 15 Fåröbor drev omkring på ett isflak i två veckor efter att de varit ute på säljakt. Detta finns beskrivet på den s.k. ”Stora käutatavla” som sattes upp i Fårö kyrka 1618.

Det har också funnits andra hus på gården. Det hus där Staffan Gassemor bodde på 1600-talet revs ca 1850.  Ett annat hus flyttades vid det laga skiftet 1847. På Fårö blev det laga skiftet bara delvis genomfört. Med detta hus flyttades också alla ekonomibyggnader som hörde till det huset. Den gården ligger nu ca 500 m västerut från Gåsemora. Den gården kallas Tommås.  Det tredje, som inte finns på gården längre, låg på den plats ner mot havet där det stora vita kalkstenshuset  med flygel nu ligger.

Under 400 år bakåt i tiden har Stora Gåsemora gått i samma släkt, det kan ha varit till söner, döttrar, änkor och ibland mågar. När Gösta du Rietz ärvde gården 1945 var det från hans farmors svägerska Sandy Ekström (tidigare Bourgström). Gösta är den första du Rietz som har ägt gården men hans far Gustaf du Rietz bodde och var anställd som inspektor på gården. Gösta gifte sig med Kally Brogren och de fick sex barn. Sonen Anders övertog gården 1977 och när han sedan avled i cancer 1987 ärvdes gården av Birgitta och Mikaela du Rietz.

Från gården härstammar även släkterna Gazelius och Fåhraeus, namnen tagna efter Gasmora och Fårö.
Christoffer Gazelius född 1752 var handelsman och sägs vid slutet av sin livtid vara Gotlands rikaste man och med sin förmögenhet lät han bygga Fårö och Tingstäde skola och även andra hus runt om på Gotland.
I släkten Fåhraeus blev många affärsmän och skeppsredaren. Tvillingarna Olof och Johan blev adlad 1842 respektive 1857 båda efter att ha varit civilminster.

Gården har i alla tider varit ett jordbruk med djur men i april 2002 slutade vi med mjölkproduktionen. Idag betas i stället markerna av ca 60 hästar som ägs och sköts av Fårö Islandshästar. Nu producerar endast öppet landskap, så att de vackra vyerna runt gården bevaras.
Gården består av 300 hektar, varav 60 ha är åker och 50 ha är impediment resterande är skog. Skogsbruket bedrivs både manuellt med motorsåg och maskinellt med skogsmaskiner. Det som huggs med maskin säljs i regel som timmer och massaved till Mellanskog.